Visrockaren Ola Magnell fick nobben av de stora skivbolagen.
Lilla nystartade Satellite Records var dock intresserade och resultatet är Vallmoland - hans första skiva på tio år.
- Fantasterna har ju frågat efter en ny skiva. En och annan har frågat ganska ofta... säger Ola Magnell.
Han sitter på ståuppkomikerpuben Norra Brunn i Stockholm och plirar över de färgade glasögonen. Komikern Ronny Eriksson har varit inblandad i produktionen av Vallmoland, möjligen kan det ha med valet av lokal att göra.
Den som förväntar sig navelskådande ståupputläggningar om vart strumporna tar vägen efter att de försvunnit i torktumlaren är fel ute. Magnells texter färgas oftare av melankoli och social oro, de är mer gjorda för stillsam eftertanke än ölstinna skratt.
- Jag försöker pendla mellan vemod och humor, men det är ju inte partymusik. Men man får passa upp så man inte tar sig själv på för stort allvar, då blir det patetiskt.
För 30 år sedan debuterade Ola Magnell med klassikern Påtalåten, en låt som han fortfarande förknippas starkt med.
Den och Kliff tillhör de låtar som publiken kräver när han är ute och spelar.
- Det är lite arbetsamt att bara spela gamla låtar. Men på senare år har det börjat dyka upp yngre människor på spelningarna. Det är märkligt, men kul.
Senast Ola Magnell figurerade i pressen i större mån var för drygt två år sedan. Han hade spelat in en demo som nobbades av hans gamla skivbolag Warner.
Svenska artister som Stefan Sundström, Py Bäckman och Lasse Kronér skrev på ett upprop till den legendariske skivbolagsmannen Lars Nylin, då på Warner, där de vädjade att albumet skulle ges ut. Det var en lätt märklig situation som säger en del om Magnells popularitet hos kollegor och fans, trots att hans förra skiva Förlovat land inte sålde mer än ett par tusen exemplar när den kom 1993.
- Det blev varmt i hjärtat då, att folk ville ställa upp för en på det sättet.
Benneth Fagerlund på nystartade skivbolaget Satellite Records ringde upp Magnell och ville göra skivan. Det märks att Ola Magnell trivs med det mindre formatet. Han berättar att kvällen innan satt han med Satellite-gänget och gjorde inbjudningar till releasefesten för Vallmoland.
- På de stora bolagen gör de marknadsföringen utan att man har något att säga till om, om de gör den alls. På små bolag är alla engagerade.
Ola Magnell tycker att låtarna på Vallmoland är visor, ett ord vars klang återupprättats för honom. Han skrattar lite åt åren på 80-talet när man blev mobbad om gitarrerna inte var tillräckligt hårda.
- Fula synthljud och skarpa trummor. Det var ett hemskt decennium för musik, men sådant svänger ju med tiden.
Han skriver inte lika många låtar som förr och undviker det inte så alltid gyllene rockschemat spela-partaja-sova en timme-resa-spela.
De kommersiella förväntningarna på Vallmoland inskränker sig till att "folk kanske ringer lite mer". Ola Magnell har i stället hittat ett litet skivbolag som kan tillfredsställa den enda artistiska ambitionen han har numera - att uttrycka sig.
Johan Sjöstrand
Datum: 20030820
Tidning: DT
Sida: 19
Ämne: Stockholm, Ämne: Kultur_nöje, Ämne: FEA
Författare: Johan Sjöstrand
Bildtext: Veteran. Ola Magnell är tillbaka med en ny skiva. Vallmoland är hans första album på tio år. Foto: JANERIK HENRIKSSON/Scanpix
Bilder: olamagnell_1.eps
Visa sidan
©Dalarnas Tidningar.